Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap pÄ redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmÀnna pÄverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma pÄverkan pÄ redovisningsbeslut, vilket Àr syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har nÀr en redovisningskonsult stÀlls inför en komplicerad redovisningsfrÄga. Variablerna undersöks bÄde individuellt och tillsammans. En enkÀtundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder pÄ att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer pÄ etiskt laddade redovisningsbeslut.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer bÄde i Ärsredovisningar och pÄ hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhÀlle. En frÄga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstÄr. Vidare uppstÄr en frÄga om i vilken utstrÀckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare nÀr det gÀller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frÄgor, som genomsyrar hela företaget.

FörvÀntningarna pÄ företagens etik har ökat frÄn allmÀnheten under de senaste Ären. För att överleva behöver företag ett utbyte med intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till intressenternas önskemÄl. Ledningen pÄ företaget i hotell- och restaurangbranschen dÀr undersökningen utfördes hade som mÄl att samla företagets olika avdelningar sÄ de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anstÀllda upplever skapandet av, arbetet med och anvÀndandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram pÄ företaget. Vi ville ocksÄ hitta orsakerna till dessa uppfattningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process.Metod: VÄr uppsats bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av försÀkringsbolaget If. Vi har Àven intervjuat Ledarna ? Sveriges chefsorganisation. VÄr teori har inhÀmtats frÄn litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsÀttet anvÀnts.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhÄller sig till dem. UtifrÄn syftet skapades tre forskningsfrÄgor: Vilka situationer pÄ förskolan beskriver förskollÀrarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollÀrare etiska dilemman och vilka pedagogiska vÀrden och perspektiv beaktas? PÄ vilket sÀtt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att fÄ svar pÄ syftet och frÄgestÀllningar anvÀnds en kvalitativ intervjuguide och som hjÀlp vid analysen av empirin anvÀnds vÀrdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likasÄ poÀngterades ett gemensamt förhÄllningssÀtt i arbetslaget.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg arbetar med de dilemman som kan uppstÄ kring de etiska riktlinjerna. Författarnas hypotes har varit att det Àr svÄrt att tillÀmpa de etiska riktlinjerna i en mÄlstyrd verksamhet som Jobbtorg. En kvalitativ metod har anvÀnds dÀr fem slumpmÀssigt utvalda studie- och yrkesvÀgledare pÄ Jobbtorg Stockholm har intervjuats. Resultatet visar pÄ att studie- och yrkesvÀgledarna upplever dilemman kring deras yrkesetik, men har utarbetat olika strategier för att hantera dessa dilemman. Det visade sig att studie- och yrkesvÀgledarna hade skapat sig ett stort arbetsutrymme kring studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Jobbtorg.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Etiska konflikter och dilemman Àr stÀndigt aktuellt i skolan. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt för lÀraren att ta stÀllnig till hur olika problem bör hanteras. LÀraren har en mÀngd faktorer att ta hÀnsyn till sÄsom lÀroplanens riktlinjer och vÀrderingar, elevernas förutsÀttningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgÄng som inrymmer skolans vÀrdegrund, etiska principer, mÀnniskosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats Àr att studera lÀrares och lÀrarstudenters etiska stÀllningstagande i vÀrdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet Àr sÄledes att fÄ en uppfattning om lÀrares vÀrderingar och synpunkter i frÄgor som rör etiska dilemman.

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Idag kopplas ofta etik inom anvÀndarmedverkan till behovet av anvÀndare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det Àr svÄrt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av anvÀndare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaomrÄden relaterade till bemötande och samarbete med anvÀndare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid anvÀndarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar Àven till att ge praktiker stöd vid upptÀckt och hantering av etiska utmaningar.